Articles about Kobrin: Interesting articles

Litaraturnaya Kobrynshchyna

Tvardo¸ski Garbat's i ў at Kobryne
Tvardo¸ski goracha lyubi ў Belarus, yae litaraturu, culture, gistoryyu.
At fierce 1934 hectares yon a pryekha ў at Belarus z delegatsyyay pismennika ў Smalenskay (tagachasnay Zapadnay) voblastsi. Praz year at Minsku a vyysha ў skladzena of Tvardo¸skim zbornik "Paeta Zakhodnyay voblastsi" z ury¸kami z Iago of the poem "Way of Vasiliya Pyatrov" ў to Syargey Darozhnaga's perakladza. Adtul of a taksam of tsyagnetsets nits peraklada ў Alyaksandra Tvardo¸skaga z belaruskay mova. Yong is deep a shanava ў Janka Kupala of Yaqub Kolas's i, a motsn of a syabrav ў z Arkadzem Kulyashovym, tsani ў i padtrymliva ў talent Vasilya Bykava. Praz Vitsebsk, Barysa ў, Minsk, Grodna, drugiya our garada to i vesi pralegli vayennyya darogi padpalko¸nika Tvardo¸skaga, yaki serve ў at gazeets of 3 hectares of the Chyrvonaarmeysky Pra¸da Front Belaruskaga. Menavita ў getay gazeets of i "Chasova" yon a nadrukav ў pa¸tara a dzyasyatka managing Radzimy ў, the poem "Heating the House darogi". Menavita "the Chyrvonaarmeysky pra¸da" z'ya¸lyalasya kalyskay Vasiliya Tserkina. At a kastrychniku-listapadza of 1939 Tvardo¸ski zhy ў i of a pratsav ў at Kobryne. Geta fact to a patsvyardzhaa pismo poet M.V. of Isako¸skamu.

At im yon pisa ў: "My Daragi Mikhail Vasilyevich, pavazhany Lidziya Ivana¸na!

Kali you znali yaky vyalikuyu radasts dastavila to me pismo the husband of i vetlivy bow zhonki, maikh syabro ў, you – nichoga you, a vyadoma, a bolshaga not zrabili, Alya i of a getag is a lot of for Mian! God grant, Misha, a geta nakshtalt tago, a yak syonnya I, pryby¸sha z to lieutenants Garbatavy at Kobryn of i, znyavyry¸shysya znaystsi shto-nebudz pakuryts at boundaries redaktsyi, nanyali vaznitsu (balagul) z padvyazanay shchaky i payekhali for kilametry Torahs hell of the city on base of Voentorg, a dza on ours trapyatky to the pytayena:" Tsi nyama papyaros?" – to rapta: "Yakikh to you? Yosts "Kazbek" i tanny". I praz hvilinu ў us at kishenyakh the pas sotni papyaros, yakikh we not kuryli ¸zho, zdayetsets, is a lot of reptile ў. Geta of a kazk. So i pismo tvayo. Pershaye I am an atryma ў hell svayoy zhonki, tvayo was drugim. Paslya of a getag to rapta usyo became blizkim i Maskva, i of a syabra, i to a ¸syakaa. Dzyakaya, mily. Getyya slova not nalezhyts razumeets, vyadoma, yak to a neykaa to the vyya¸leena zmrochny spirit ў. Prost on a pratsyaga of month I not me ў ni a radka ni hell of the family, ni hell syabro ў, could not nichoga perapravits at gramadzyanski vyaliki druk i etc. Mizh inshym, aposhnyay magchymastsi I yashche pazba¸lena, bolsh a pe¸na skazats, a treba praya¸lyats Masa energii i vynakhodnitstva, incorporated bank of dabratsets yes adzinaga telegraph, yaki a mozha peradats tolki ў Minsk, and pismom, kali Iago pasylats, Yana, zdayetsets, iduts yashche davoli not a hutka.

Misha, kali budzesh to me pisats (I here yes 10 listapada), a get znachyts, kali you budzesh Metz such magchymasts a pas a svayma nezdaro¸yu, tell, hto at us at Communist Party committee a tsyaper of i a navaga there – stsisla. I zakhodzi ў, kali an ad'yazdzha ў, gavara ў that I go for a month, and a tsyaper, a zgodna to a telegrama of PUR, am found yes 10.11. Hachu im ab gety napisats, zn. to Communist Party committee.

… At Kobryn (a mensha garadok for Brest-Lito¸sk, amal a myastechka) I am a perayekha ў an uchor, syonnya z Garbatavy … znyali to a kvater, two, Torahs, rest chatyra, zn. it is simple we live at vyaliznay kvatera of a tooth ¸rach of Kogan …. Z another – work, payezdki, tysyacha vydatny sustrech, the fact ў, urazhennya ў. Ab gety I will not be pakul – at fluent pisme iduts a stalemate a hand tolki banalnyya phrases. Geta I will tell a ¸sa a pastupov …"

Pismo a datavana 19 kastrychnika, znachyts, an uchor of a get 18 – e.

Yashche adno to the svedchayena – Maryi of Ilaryyona¸ny:
- Yak of a vyadom, resident of Kan of a vyzvalenchag to a campaign adnosizza yes 1-2 kastrychnika. Adnak Alyaksandr Tryfanavich not ў demabilizavany to an adraz. Palitupra¸lenne pratsyagnut a hole termin services ў suvyazi z ty that ў vyzvaleny garada arganizo¸valisya redaktsyi newspapers, naladzhva¸sya ix release. Tvardo¸skiy vyekha ў z Zakhodnyay Belarusi 10 listapada. For the asvyatleena ў gazeets "Chasova Radzimy" bayavy dzeyannya ў the 4th armii kamandavannya ab'yavila a hole ¸dzyachnasts. That zha termin to an ad'ezd z Kobryna ў Maskva – 10 listapada – specified i ў to Iago Pisma yes by Isako¸skaga. Takim to chyna, a dakladna of a ¸stano¸len that ў Tvardo¸ski zhy ў heating Kobryne month.

And vos uspaminy Stsyapana of Chepika, former redaktar of the newspaper of Kobrynskaga of a pavet: "Adnoycha redaktar newspapers "Chasova Radzimy" mayor Fadzy ў paznayomi ў Mian on vulitsy sa svaimi spadarozhnikami – Tvardo¸skim of i Garbatavy. Yana dapamagli to me vypuskats newspaper: vypra¸lyali, vypratso¸vali i rykhtavali yes to a materyyala druk. And a materyyala ў there was velmi much, bo pra of a burzhuazn – pameshchytskay to an uladza ў Kobryne nichoga was not given on ruskay i belaruskay mova". Tvardo¸ski, dapamagayucha of Chepiku, chuyn pryslukho¸va¸sya yes narodnaga of a voice. Staranna of i berazhliva a rykhtava ў manage i publikatsyi ў gazeets. Yosts zvestki that takim to chyna yon adkra ў for a syaba, and poty i for a ¸sesayuznag of a chytach of a samabytnag syalyanina the poet z veski Sheni that a stalemate of Pruzhanami. Z Kobryna A.Tvardo¸ski ezdzi ў at Belastok at elections of the deputy Mikoly Zasima.

Z Kobryna Alyaksandr Tryfanavich ezdzi ў at Belastok at elections of the deputy ў at Narodna a descent." … Urazhanni is possible para¸nats tolki z we tickle in the afternoon paslya a myazha perakhoda …", - pisa ў yon Isako¸skamu 2 listapada, already vyarnu¸shysya ў Kobryn. Tvardo¸ski perakla ў to a vershavanaa to the vystupleena of the deputy Narodnaga to descent Mikhasya of Mashara, nadrukav ў Iago ў "Chasavy Radzimy".

Znakhodzyachysya ў Belarusi, Tvardo¸ski of a znachn razvi ў a military tematyka, yaky en a pacha ў asvoyvats at 1927 – 1928 reptiles at belaruskay gazeets "the Chyrvonaarmeysky pra¸da"; papo¸ni ў pile of the Veda of a pr i life culture of Zakhodnyay Belarusi; an akaza ў upla ў on tvorchasts special belaruskikh pismennika ў.

The house, at yakim zhy ў A.Tvardo¸ski ў Kobryne, zakhava¸sya yes ours a zen (pas No. 1 vulitsy Suvorava). Znieshnie yon to a vyglyadaa nekalki inaksh: a nyama of a balcony, a zakladzena ¸vakhod z vulitsy Suvorava, unutra – magaziny. Pra ty that kalistsi zhyli Tvardo¸ski of i of Garbat ў, napaminaye tolki memaryyalny daska.

We Peramyashchatsya on vulitsu Nikolskuyu, on starada¸niya mogilki heating Pyotr-Pa¸la¸skay of a tsarkva. Vulitsa Nikolskaya. Here, on starada¸nikh mogilkakh heating Pyotr-Pa¸la¸skay of a tsarkva zakhava¸sya pomnik on syameynay magile Mitskevicha ў. Brother Adam's Apracha Mitskevicha Alyaksandra, here pakhavana Alyaksandr Terez's zhonka of i son of Frantsishak. Alyaksandr Mitskevich at 1857 to a godza kupi ў mayontak Gubernya a stalemate Kobrynam, a dza zhy ў z syam' yoy paslya to an exit ў to an adsta¸k. Here yon at perapynka pamizh gaspadarchymi spravami a rykhtava ў yes to a druk navukovyya prayets "i "Course of a Rymskag of the Right" is right Entsyklapedyya". Here Iago of a neadnoycha navedvali dzetsi Adam Mitskevicha – Uladzisla ў, Maryya, Yuzaf.

Our way lyazhyts on vulitsu Friendship. Here, at the house No. 10, a zhyva the poet of i the playwright of Igar Sidaruk.

Sidaruk Igar Fyodaravich
Naradzi¸sya ў 1964 to a godza at Kobryne. Here zakoncha ў school, pazny – filalagichny faculty of Brestskaga of a dzyarzha¸nag universiteta. Nekatora hour nasta¸nicha ў on Saligorshchyne. Z 1993 pases 2003 of a pratsav ў at Brestskim theaters lyalek. At litaratury I. Sidaruk vyadoma yak poet of i playwright. I Sidaruk a¸tar paetychny zbornika ў "Charnabel" (1991), "Sanata Arganata" (1994), "Mo¸knasts" (1997). To Pyar Sidaruka nelezhats p'esa "Galawa", "Prygoda lyustrynki, tsi utter zladzeystva", "Janka Zukh nyachysta i spirit", "Shtukara", "Zbavitsel", "Crying, saxophone". For a p'esa of "Zbavitsel" a¸tar an atryma ў to an uznagarod on an aglyadza tvorchay moladzi respubliki, Yana was a pasta¸lena ў to Brestsa ¸1996g. Igar Sidaruk – uladalnik Gran-pra mizhnarodnaga festyvalyu "A white vezha" ¸bresets (2001) for the performance "Zalataya Snuffbox". P'Esa "Galawa" was a pasta¸lena to Volnay to the stsena ў Minsku ў 1992 of Pa to a genre Yana – the farce absurdity. On the pytayena: "Kago sa znakamitykh absurdysta ў you lichysh svaim nasta¸nikam? Igar Sidaruk of an adkaz ў so: "At a pershy charga ours to a sennyashnyaa zhytsets".

Sapra¸da, ours rechaisnasts to a nagadvaa the theater to absurdity, bo navokat isnuye of a nyamal nedarechnastsy – tago that pyarechyts to a zdarovam to a sens zhyzzya. At a p'esa "Galawa" to the dzyaena of razgortvayetsets on smetniku. On smetniku ¸zvyshayetsets Galawa, a yaky ¸sprymayezza a yak vobrazny alegoryya i atayasamlivayezza z tatalitarnay dzyarzha¸nay sistemay. Galawa to a nabyvaa roznyya ablichchy: persh Yana Papyarovaya, zaty – Gumovaya, i, ureshets, robizza Stalyovayu. Skin new Galawa on pastamenets pavodzits to a syaba of a sama¸ladn, a vyashchaa guchnyya lozungi, a team idyyotskiya addaa. Adnak at gety navakolny to an absurdza, yaki to a sparadzhaa svaimi zaklikami i zagadami Galawa, Shukalnik, Duran of i inshyya of a persanazha verats at pravilnasts i byaskhibnasts vyarkho¸nay ulada. The playwright to a stvaraa of a grateskav – alegarychny kartsinu a nyada¸nyaga of a savetskag minulaga, a dakladna to a peradaa psikhalogiyu pavodzin ў tagachasnay to a dzyarzhava.

Vasil Vasilyevich Kandrasyuk, kampazitar z Brest, zagadchyk muzychnay chastki a brestskaga of drama theater i muzyki, a pakla ў on music of a fish-trap of I. Sidaruka "Nechakanaya" i of "Spakusa".

And vos we ў Lepyasakh, Kobryn's prygaradza … Vulitsa Falko¸skaga, memaryyalna a sign on mesets, a dza were melted by a hut of the poet.

Dzmitry Falko¸ski (Lya¸chuk)
1898 – 1934. Ukrainski poet, pyasnyar Palessya of i revalyutsyi. Naradzi¸sya ў Lepyasa Kobrynskaga's vyosets of a rayon ў syam'i rabochaga myastsovay tsagelni. Vuchy¸sya ў Kobrynskim real vuchylishchy i Brest – Lito¸skay gimnazii. At an hour gramadzyanskay vayna ў to members kobrynskay padpolnay groups of RCP(b). Sluzha ў at armii ў nadzvychaynay kalegii, ustana¸liva ў at kpai savetskiya paradki. At 1923 zvolni¸sya a pas to i hvaroba zhy ў at Kieve, i dza adbylosya to the stana¸leena Falko¸skaga a yak of the poet. Napisa ў the poem "Shepherd", hundred ў to a¸tara trokh paetychny zbornika ў "Obrii", "On pazharyshcha" i "Polissya". Pisa ў Falko¸ski on zakhodnepaleskim dyyalekets. At pasmyarotny zborniku "Paezii" of a zmeshchana a cycle a fish-trap ў, yakiya a¸tar prysvyatsi ў svaim to the family myastsinam, Palessyu.
Mii daleki, ridni sat down!
Niyak, niyak you not zabuts.
Poet of pryznanayetsets:

… I love a pile a hut polisku …
I love sviy zazhureniy lis:
Shcho there tropiki,
Shcho there pampasi? –
Zaglyanits – but at a dense forest to us! …
I having given bi for nei an odraza
I Tibet, i Urals, i Caucasus.


So skla¸sya the wood of the poet that yon it is small zhy ў at the family myastsinakh. To Alya ў thoughts yon za¸syoda zhy ў z the native land, a perazhyva ў separation z radzimay, Lepyasami that i of a vykazv ў at svaikh fish-traps.

Talent Falko¸skaga of abyaets ў shmat. Iago stalasts was to a naperadza, Alya, on it is a pity, yon not for a paspa ў yes for the resident of Kan raskryts a pile zdolnastsi a glybokaga, a tonkaga liryka. Pisa ў pra pershyya balshavitskiya bezzakonni, and poty i hundred ў ix akhvyaray. Aryshtavana rasstralyana i ў 1934 to a godza. Reabilitavany ў 1957 to a godza.

On sazhen vikopali hole
The I corpse behind a corpse to the earth – Bach!
Odnikh to waste golovami,
Drugikh – abi not standing …


Radki a fish-trap ў byli zhyvymi svedkami parushennya ў zakonnastsi organami byaspeki, yakiya stvaralisya for an akhova zavayo ў revalyutsyi. Mnogiya chekisty, a yak of i Falko¸ski, stali akhvyarami "a chyrvonaga to a teror", mekhanichna a peranesenaga of imi on reptiles pershy pyatsigodak: at an hour of a shalenstvo stalinskay cars znishchennya zaginula bolsh for 20 thousand supratso¸nika ў NKUS.

Addayucha to a nalezhnaa to the poet – the fellow countryman, Kobryn's zhykhara nazvali to an adn z vulits the poet Iago of imenem. Yosts at Lepyasakh i pomnik to Falko¸skam. "Adkra ў the poet to Kobryn's zhykhara of i of a rayon zhurnalist Adamovich, yaki a nadrukava ў at 1968 to a godza the artykul "Pas slyada" Pesnyara Palessya ў "Kobrynskim vesniku". Tvorchastsi Falko¸skaga prysvyachali pile of a materyyala of the newspaper "Zvyazda", "Brestski Kur'er", "Edge Berastseyski", "Golas Berastseyshchyny". Vedali nashaga of the fellow countryman of i ў zamezhzha: at 1969 a godza a slavatskaa pedagagichnaye a vydavetstva ў Bratsislave gave tvor of Falko¸skaga ў zborniku a stalemate nazvay to "Paranenyya dni".

Memaryyalna a sign at century of Lepyasa on mesets, a dza the hut, at a yaky naradz і ў sya melted Falko¸sk_.

Pratsyagvay zavochna of a padarozhzh of a pas Lepyasakh, a dza to a zhyva tsikavy are original the poet of Leanid Glushko.

Leanid Glushko
Kali gurto¸ets navedali Glushko's Leanida, yon story ў pra to a syaba so: "Naradzi¸sya 20 zhni¸nya 1940 ў vesets of Kurytsichy Petryka¸skaga of a rayon of Gomelskay voblastsi. Paslya of a vayna, pakinu¸shy papyalishcha native hut, shukayucha i prytulka kavalak bread, matulya z trymya dzetsmi, spynilasya ў vesets Dubai Stolinskaga of a rayon of Brestskay voblastsi.

Here I skoncha ў dzesyatsigodku. Papratsava¸sha in the litas to kalgasny pashtalyyona, a payekha ў at Krasnadarskaye to a shakhtsyorskaa vuchylishcha. Paslya Iago Zakanchennya of a Torah reptiles of a pratsav ў at shakhets of i zayma¸sya ў zavochny national universitetse a mastatstva ў on fakulteets i malyunka zhyvapisu ў to a goradza to Maskva. Serve as Poty ў at armii. Paslya of service of a sprabav ў to a syaba ў zhurnalistytsy, skoncha ў zavochny school of the war correspondent ў pra gazeets "In glory of Rodiny". Nekatora hour of a vyklad ў ypoki charchennya i malyavannya. Poty do¸gi hour of a pratsav ў the expert – aformitselem, fish-traps drukavalisya on staronka of "Chyrvonay of a zmena", "Zvyazda", "Selskay of the newspaper", at chasopisakh "Belarus", "Vyasyolka", "Vozhyk" of i inshykh vydannyakh. Dzitsyachy fish-traps of "Vavyork" of a zmeshchana ў "Knizhtsy – malyshets" (padruchniku for a pazaklasnag chytannya for 1976).

At tvorchastsi Glushko of a vyrazn of vyluchayetsets nekalki tem:
1. Satyrychny (fish-traps "Vos so zhart!", "Svinnya on beaches", "A ram – hvalko", "Maksimava of a perabudov" of i inshyya).
2. Radzimy, rodnaga kutka. (fish-traps "May Radzima, "the Kobrynsky vyasna").
3. Pryroda ("Ruchay byazhyts", "Grybnaya radasts", "Aseli lyogkiya fogs", "Zalataya zaveya listo ў", "Sumna dozhdzh zavesi ў vokna zranka" i inshyya).
4. Matsi (fish-traps "Zyamna bow a taba, matulya, nizki", "La vesnichac I the heat z is expensive to a zmyat").
5. Ekalogii ("Zvinyats Charnobylya of a zvana", "Yak ptushki, praplyvayuts belyya abloki").
6. Gramadzyanskaya ("Palet Gagaryna", "Dzen Peramogi").
Paeziya L. Glushko tsikavaya, original. Yana shmatkolerna, plastychna of i of an ematsyyanaln to a navakolna ¸zna¸lyaa light. Svetlyya i shchyryya pesni skla ў Glushko native zyamli, to a charo¸nam Kobrynshchyne's kutochka.

Over Mukha¸tsam z I will dig I gusi
Svaim to voices budzyats a scope, -
Yana Zno ў on a pile of Belarusi!
Dze ¸syo native z to vodsveta Szohr …


And ў satyrychny fish-traps L. Glushko to an asvyatlyaa is moral – bytavya problems, yon not prakhodzits an abyyakava pobach z to p'yanstvo, revelries, padmana, htsivastsyu.

Navadnili to sexes filmy,
Teleperadacha.
Paspyashaye woman Fima
Yes screen z dacha.


A¸tar to a pakazvaa that ў gety laws vinavaty to hours not tolki asobnyya lyudzi, Alya gramadstvo i ў whole. Paeziya Glushko – a geta a voice of a nashag suchasnika, a yakoga hvalyuyuts pytanni zhyzzya i smertsi, lyubvi i nyanavistsi. Lirychny the hero of a tvor ў being able tsanits zhytsets of i of radavatsets shchastsyu mirnay prayets, on the alert to an adchuvaa a pile adkaznasts perad usim to gramadstvo, Iago gistoryyay i buduchynyay.

Vos we ў Mazurakh, pobach z Kobrynam.
Zusim pobach z Kobrynam razmyastsilasya Mazura's vyosachka, pobach – Dzyamida¸shchyna. At 1958 to a godza ў Mazurakh naradzi¸sya the poet – the bard, the member Sayuza pismennika ў Belarusi Ales Papla¸ski. At tvorchay to the spadchena pismennika two paetychnyya zborniki: "Spynena listapad" i "Nezvarotnasts", kniga prose "Terytoryya skraznyako ў". Tema tvorchastsi Papla¸skaga – chalavek at suchasny a gramadstvo, Iago shlyakhi, poshuk to a sens zhyzzya. At school of Ales nichym not adrozniva¸sya hell svaikh an adnagodka ў. Adnaklasniki ¸spaminali what ў Sasha sziplym i neprykmetny. Nikhto not a thought ў that camp yon to poets dy yashche to paetam-bards. Ales it is frequent acting on Brestskim telebachanni as i of sustrakayetsets I prykhilnikami Iago tvorchastsi.

Z Lepyaso ў zvarochvay on Te¸li. I vos we on terytoryi Tevelskaga of the Village Council. Here us tsikavyats to a dzva veski: Pestsyanki, a dza naradzi¸sya Lyavon of Vasilyuk, i Lyshchyki – radzima Charota's Ivana.

Charot Ivan Alyakseevich
Naradzi¸sya Charot Ivan Alyakseevich ў 1952 to a godza at pro-packs syalyanskay syam'i. vuchy¸sya ў Lyshchyka¸skay pachatkovay i vasmigadovay schools. Jac Uspaminaje matsi Hannah Pa¸la¸na, the son grew zhvavy, garezlivym, praya¸lya ў raznastayny tsikavastsda a navakolnaga zhyzzya, a dapamaga ў to pas batska damashnyay gaspadarets of i on kalgasnay zhyvyolagado¸chay to a farm. Heating vyosachki uves hour grukatali tsyagniki. Ix of a rekh raznosilasya pas syalyanskikh huts, fields, malya¸nichykh Guy i dukhmyany pine natter. At peryyad gitlyara¸skay akupatsyi "the reykavy vayna" grymet here. Partyzansky Belarus, far partyzansky Yugaslaviya of i of a buducha of a vyaducha yugaslavist prafesar Charot's Ivan. To Peshsh i velasipedam dabira¸sya Vanya da Rynca¸scai syarednyay schools, and atestat an atryma ў at syarednyay to school No. 2 of the city of Kobryna, zhy ў at internatse, a zakoncha ў Kobrynsky music school, pastupi ў at 1969 to a godza ў BDU, on the addzyaleena ruskay i mova litaratury. Napyaredadni abarona of a dyplom azhani¸sya z dze¸chynay z susednikh Glinyanak. Dypl abarani ў on "vydatn". Poty of a pratsav ў nasta¸nikam at Palyatskishskay syarednyay to school of Vorana¸skaga of a rayen. Z 1977 vykladchyk at BDU, datsent, aposhnim to hours zagadchyk department slavyanskikh litaratur. Kandydatskaya dysertatsyyu abarani ў at Leningradze ў 1987 to a godza, doctor's – "Belaruskaya litaratura XX stagoddzya i of a pratsesa of a natsyyanalnag samavyznachennya" – at Minsku ў 1998. Cola Navucovykh of intaresa ў I.А.Чароты to a ¸klyuchaa pytanni litaratury culture i slavyanskikh people ў. Charot's Ivan of z'ya¸lyaetsets vyaduchy yugaslavistam Belarusi. Bolsh for the 10th reptile ў to an uznachalvaa of bureau sektsyi a mastatskaga to i peraklad litaraturnykh a suvyazya¸sayuza belaruskikh pismennika ў. Zaymayezza to peraklada z Serbian, harvatskay, slavenskay, the Macedonian, Polish i inshykh mo ў on belarusky i Russian, and a taksama z belaruskay on the Serbian. Akty¸na acting ў to a druk a yak litaraturaznavets, krytyk, eseist, publitsyst. A¸tar zvysh 250 navukovy, navukova-metadychny i litaraturnykh prats, syarod yakikh "Belaruskaya savetsky litaratura for myazhy" (1988), "Savetskaya litaratura ў suvyazyakh i ¸zayemadzeyannyakh. Pachatki para¸nalnaga of i sistemnaga analizu" (1989). A¸tar of "Antalogii belaruskay paezii", vydadzenay at 1993 at Yugaslavii. May of a taksam bolsh for 600 drukavany peraklad ў. Member redkalegii 6 peryyadychny vydannya ў (2 zamezhny), navukova consultant Belaruskay entsyklapedyi. La¸reat mizhnarodnay premii imya of Astrozhskaga (Polshcha) for 1999, premii Sayuza pismennika ў Serbii for 2000.

Lyavon Valasyuk
Naradzi¸sya 13.12.1955 ў vyosets of Pestsyanki Tevelskaga of the Village Council. Vuchy¸sya ў as SSh No. 16 of Brest, a pratsav ў to slesara, serve ў at Savetskay to Armii. Skoncha ў arkhitekturny faculty of Brestskaga of inzhynerna – buda¸nichaga instytuta. Drukava¸sya ў different peryyadychny vydannyakh. A¸tar zbornika ў a fish-trap ў on ruskay i belaruskay mova of "Bliki of day", "Farby of soul", "Pad to Stralts's signs", "Leanidy", "Chyrvonaya of a vezh". Drukava ў fish-traps ў kalekty¸ny zborniku "Dzen paezii" (2005), peryyadychny vydannyakh. Pisha apavyadanni, narysa. To Zhyva ў to Brestsa, a pratsua the expert-dyzayneram at AAT" Tsentralna's Brestski univermag". Lyavon Valasyuk of a zakoncha ў arkhitekturny faculty of Brestskaga of an inzhynerna-buda¸nichag of instytuta. Pratsuye the expert – to dyzayner. Tvorchasts at prafesii Ljubo's i ў yes Radzimy dapamagayuts a hole stvarats yarkiya vobraza covered to zolata voseni lyaso ў, garachy midday ў i prakhalodny vecharo ў - usyago, without chago yon not to a ¸ya¸lyaa svaygo zhyzzya. Paetychny mova of Valasyuk of a pazba¸len loud deklaratsy. Yana is simple, shchyry i glyboky. A¸tar padkreslivaye mnogiya drobnyya detali yak of a chystsyacha hell of "topic of the day" ours ¸sprynyatsets to light.

Tsikhi vechar.
Are light a dream.
Spits at poli
Sini lyon.
Zorki stselyuts
Zho¸ta trace.
Rassypayuts
Byzzam bread.
Month water
P'E z paki.
Z vozer.
Z mayoy pyki.

Z Tevelskaga of the Village Council nakiro¸vayemsya ў Garadzetski, and imenna ў to a vyosk Grushava, a dza ў lived 1880 - 1939 Maryya Radzevich, Polish pismennitsa, yaky ў svaikh novels "Summer lyasny lyudzy", "Byli of i buduts", "Kashto¸na a stone", "Pazhara of i papyalishchy", "" Chagara", apavyadannyakh "Z a solitude", "Chorna bread" i inshykh apisala zhyzzyo syalyan – paleshuko ў, harastvo paleskay pryroda. At Grusha¸skay syadzibe Radzevich of a navedal Polish pismennitsa Maryya Kanapnitskaya.

Maryya Radzevich – pismennitsa i of pameshchyets on Kobrynshchyna (1864 - 1944)
Amal usyo zhyzzyo Maryi Radzevich prayshlo on Belarusi. Ty not mensh Yana was found Polish pismennitsay by i not tolki to Tam that pisala on-polsku. Menavita Polshchy pismennitsa z Grushava served an add-on of i of a samaakhvyarn. Nevypadkova polskiya prykhilniki yae to talent ў arrogance 130-goddzya z day naradzhennya ў past a mayentka of Radzevicha ў at vyosets Grushava Kobrynskaga of a rayon ¸zvyali stsiply are memorable a sign, on yakim to a pas-polsku of i of a pas-belarusku of znachytsets: "At pamyats vydatnay Polish pismennitsy Maryi Radzevich, udzyachnyya for yae to prayets of a geta the sign, ustano¸lena a stalemate are memorable to oaks of "Davaytsisam", darats zemlyaki". To an oak of "Davaytsisu" heating pyatsisot year. At former grusha¸skim dvara of Radzevicha ў – the whole oak grove.

Naradzilasya Maryya ў myastechka of Pyanyuga Grodnenskay guberni Va¸kavyskaga of a pavet. Batski Maryi for a dapamoga byli are sent to pa¸stanets (zakho¸vali I zbroit) ў Sibir. At 1871 godza, paslya amnistyi to pa¸stanets, batski vyarnulisya z Sibiry i aseli ў to Warsaw. There was velmi a tsyazhka of a materyyaln. Batska ў upra¸lyayuchy a kamenatsyosa ў, matsi pratsavat on tytunyovay fabryets. Praz nekator hour dalyoki rodzich Puslo¸ski zrabi ў to a batsk ¸ladalnikam svayoy nerukhomay mayomastsi that ў nekatoray stupeni palepshyla to a materyyalnaa stanovishcha syam'i. Sapra¸dnaye to the palyapsheena adbylosya tolki ў 1877 to a godza, kali a batska of an atrym ў at a spadchyna hell svaygo the brother Teador's byazdzetnaga mayontak Grushava heating Antopal. At Grushava was zyamli heating 1533 hectares, z ix 1/3 a chastka sklali pasbishchy, another – a natter, astatny – lugi i adlogi. At 1881 godza Pamir a batska of Maryi. Maryya a pastupova byare ў pyki pile mayontak Grushava, and ў to a godza is formal 1887 stanovizza gaspadynyay a mayontka, at a yakog there is a lot of da¸go ў, zrobleny to i batska to dzyadzka, akramya a getaga of a treb was splachvats to the brother of i of a syasra. Padstrygcha it is short valasa (z to a transit license matsi) abu¸sha boats z do¸gimi halyavami, spadnitsu nizhey the guelder-rose, muzhchynski pidzhak, started Radzivicho¸na ¸pra¸lyats Grushavam, yaky, darecha, not prynosila there is a lot of prybytka, and a patrabaval of a pastayann groshay. Maryya Radzevich upershynyu vystupila ў litaratury ў 1882 to a godza, nadrukava¸sha a stalemate pse¸danimam Maro 2 navela at adny z varsha¸skikh chasopisa ў. Sapra¸dny papulyarnasts pryyshla yes of Maryi paslya peramogi ў litaraturnym competition chasopisa "Swit". On a competition ў pradsta¸lena Raman "Are terrible dzyadulya". To Get papulyarnasts uzmatsnila i padtrymat a peramog of Radzevich at Raman's competition ў (2 mesets), arganizavanym chasopisam "the Chiming clock of Varsha¸ski" (1888).

Raman "Davaytsis" ў perakladzena on 9 e¸rapeyskikh mo ў. Papulyarnasts pismennitsy ¸matsavali yae daleyshyya novels, apublikavanyya adzin for drugim a yak at Karale¸stve of Polskim, so i ў Galitsyi. So a yak of Maryya z 1875 of a pas of 1939 the faktychna lived ў to Grushava, pakidayuchy Iago on karotki termin tsi on a vuchoba, tsi ratuyuchysya hell vayennay piles, it is possible gavaryts a pra vyklyuchnub rolyu for Palessya ў zhyzzi pismennitsy.tut farmiravalisya yae to idealy, here the vyspyava ў talent pismennitsy, was put on a paper bolshasts yae a tvor ў, razgortvalasya yae gramadsky, religiynaya, gaspadarchy dzeynasts here here. Dukho¸ny nasta¸nikam dzya¸chynki Karalina Skirmunt, a yaky vykho¸vala a dzya¸chynka, pakul batski byli ў vygnanni was Pershy, Karalina Skirmunt raskazvat do¸gimi zimovymi vecharami dzetsyam Radzevich gistoryyu to edge, gistoryyu Vyalikaga of knyastvo Lito¸skaga, apavyadat the hero's pr ў, yakiya addali zhyzzyo for sv_y the people, and a taksama tsudo¸nyya belaruskiya legends. Talent pismennitsy, farmirava¸sya stalemate to i pryroda uplyva to folklore of Palessya, svetaadchuvannya paleshuka. To times z grusha¸skim lesnikom Vasilem Fyadzechkam rabila Maryya zakhaplyalnyya vandro¸ki on lodets on paleskikh lakes, the rivers i ruchayka, zakhaplyalasya malya¸nichymi krayavidami: a zyalyony pestilence hmyznyako ў, a bog ў, dyvanami Lugo ў, raskvechany bagatsets of paints, garlachykami i liliyami on a vadza. Maryya Radzevich of good knew edge, to a dza yoy a nakanavana was zhyts, i lyubila knew Iago. Vandro¸niki z Fyadzechkam of a pas i natter bogs supravadzhalisya zakhaplyalnymi raskazami myastsovy padannya ў, Cossack, legend ў. Urazhlivaya soul of Maryi of a pragn ¸birala ў to a syaba harastvo paleskikh melody. Grushava zvinela pesnyami on Kalyada, Vyalikdzen, Kupalle. Zimovymi vecharami, kali zhanki zbiralisya on vecharnitsy tsi papradukhi (and naladzhvalisya Yana i ў panskim the house), a taksama spyavalisya pesni, raskazvalisya kazki, padanni, legends. And pachynayucha z rannyay vyasna yes poznyay voseni lyubila to vechara a pasyadzeets a stalemate to oaks of "Devaytsisam" of i slukhats pesni ty, hto vyarta¸sya z to a haymaking tsi zhniva, tsi that moladz, yaky gurtavalasya heating yakoy-nebudz grusha¸skay huts. Krayavidy Palessya, Iago Zhyvyolna i raslinny light znayshli to a mastatskaa to the asensavayena ў mnogikh tvor of Maryi Radzevich. Yana ¸syoy soul palyubila geta tayamnichy "edge of a pushch ў i of a bagn ў", pabudavat ў 1911 at a lyasny solitude domik, Iago's abstalyavala a yak a syalyansky hut of i lived sa svayoy svayachkay i syabro¸kay Yadvigay Skirmunt there in the litas. At 20 – yya reptiles the gety hatka was a peravezena ў the yard Grusha¸ski of i pakazvalasya gastsyam a yak an element paleskay ekzotyki. To znakhodzilisya magily dearest Maryi lyudzy: dzyaduli, babuli, batsko ў, dzyadzki, syastra.

Paslya zhyzzya ў others kutka, find fault with i ў svayako ў, Maryya nezvychay rejoiced svayoy agarodnine, sadavine, svayoy, nadzeynay i tsikhay, a strasa over Galawa, to a tsyoplam paslya I ¸doit Melaka. At Polshchu Radzevich left tolki ў 1939 to a godza. And yes getaga niyakiya perypetyi gistoryi not magli zrushyts pismennitsu z rodnaga Grushava. Rodnyya karani a motsna trymali pismennitsu on Palessi. Maryya Radzevich showed: "Yosts to a dzva sily, yakim a treba addats usyo, not patrabuyucha for a get nichoga; - Aychyn's geta of i God" … Uznikaye lagichnaye to the pytayena: "What was for Radzevich Aychynayu?". On we tickle a stage – Palesse, a dza prayshlo ¸syo yae zhyzzyo. Z to tsyaga to hour Maryya to a budza lichyts svayoy radzimay Polshchu. Dzeynasts Radzevich z 1921 pases of 1939 of chalk of a vyrazna polskashavinistychny haraktar, Yana a vyrazna of a supratsstayal to a natsyyanalna-vyzvalencham to Rukh, yaki akhapi ў usyu Belarus, at ty liku i to Kobrynshchyn, Radzevich tried pashyryts i ¸matsavats polskasts at Zakhodnyay of Belarusi. At adny z pisma ў Maryya pisala that va - "¸skhodniya kresa" Warta prysylats z Polshchy knigi, yakiya ¸matso¸vayuts here polskasts. I knigi slalisya (shmat ishlo on adras Maryi Radzevich at Grushava), not pytayuchysya ў ty, Kama of Yana pasylalisya, tsi hochuts Yana ix brats. At listse, to datavany 1938 and svaygo pryyatselya pisala: "We here, on kresa, soldiers of a sprava Polish …"

Maryya Radzevich at pamyatsi a starazhyla ў – the fellow countryman ў.
Maryya she was not married. At the Pole ў ў zvychay: at a dzya¸chyna pavinny byts do¸giya valasa, and strygcha of ix it is possible tolki tagda, kali Yana not zbiralasya vykhodzits in marriage. So pastupila i of Maryya. Yana adrezat valasa, there were za¸syoda sa stryzhkay. Apranalasya Maryya velmi is simple, a yak of i myastsovyya zhykhara: to a damashnyaa the woven ilnyanoye to the adzeena embroidered heating varatnika sleeve i ў kashulya. Nasila do¸gy black spadnitsu, to hours of an apranal to a syarmyag. Yashche nasila chorna i galshtuk. So apranalasya ў to a house syaba. And kali ezdzila ў the wood at a gryba, apranat laptsi i a do¸gy syarmyaga, padvyaza¸sha yae kalyarovay shnuro¸kay. Byvali vyklyuchenni, kali motsna frost of a prymush ў yae zastatsets. Maryya zakhaplyalasya napisannem i did not za¸vazhat Raman, a yak coming zima. At a mayontka of a naladzhval to a grandyyoznaa it is sacred on Raszhtvo.

At adny z rest ў mayontka znakhodzilasya zvychayny furnace. At most vyalikikh rooms byli kaminy. Pobach z to houses a stalemate to oaks of "Davaytsisam" ў vyaliki a table of i zvychaynyya la¸ki, a yak at syalyan. For houses ў vyalizny a garden. Its napamina ў rayski kutok. Here znakhodzi¸sya malenki domik, yaki pas to a zneshnam vidu napamina ў tsudo¸ny hatsinku. Here at letni hour spynyalisya prostyya to the syalena, yakikh syuda pryvodzila a patreba.

At asno¸ny starazhyla gavorats the pra yae a yak of a pr a kind pameshchytsa, yaky navat granted svaimi to i kradzyazha syalyana bylyya pravinnastsi. Velmi lyubila Radzevich simple syalyan "at hands yakikh work kipela".

Chyrvony Armiyu of a sustrel "z to bread i I salt" pradastavila the mayontak for a billeting. At adkaz on a geta gastsinnasts soldiers adplatsili a pas-svoymu: vykarystali bibliyateku Radzevich at yakastsi paliva for Castro ў. Nekatoryya knigi ¸dalosya vyratavats to myastsovy zhykhara. Napryklad, at Hannah La¸rentse¸na's Kalesnikavay zakhava¸sya a tvor zbor ў Shekspira z asabistym podpisam i date nabyzzya knig. Paslya tago, a yak of Radzevich left ў Warsaw, house ў peradadzena ў to the rasparadzheena myastsovy ulad. At 1970 – 80. There znakhodzilisya medytsynski point, magazin i working dining room. Tsyaper budynak being empty ў suvyazi z to avaryyny camps. Zakhava¸sya an oak, Radzevich "davaytsisam" are called. Maryya Radzevich was not simple pameshchytsay, became Alya for some svayachkay: Yana became hrosnay at a dzyatsy svaygo vaznitsy, at Hannah La¸rentse¸na's Kalesnikavay of i ў yae syastra of Aksinni, yaky left ў Polshchu i was found zhyts there.

Maryya Kanapnitskaya
At 1889 Maryya Kanapnitskaya adguknulasya on the zaprasheena of Maryi Radzevich of i navedat mayontak Grushava on Kobrynshchyna, navedali zhanchyna – pismennitsy Pinsk, inshyya paleskiya myastsiny. Urazhanni Kanapnitskay byli zakhaplyalnymi. Bolsh tago, Palesse i paleshuki stali to pradmeta of a mastatskag asensavannya Polish pismennitsy. Napryklad, adno z lepshy apavyadannya ў "Z to uzloma", apublikavali ў 1892 Padzei, adlyustravanyya ў im, adbyvayutsets ў Pinsku. At a basis kampazitsyi – contrast. Z adnago to a side, a raskosha, a courtroom ¸branstvo bagataa, z another – Galich, hunger. "Year ў tsyazhki, uradzhay kepski, potatoes pagnila, oats to the schayena ў, barley dried up, not vyrassha, navat an orach not ¸dalasya, was i hill charvivay". Ematsyynaye to the ¸zdzeyaena apavyadannya ¸zmatsnyaetsets for a money tago that Iago a plot – court over pyazzyu znyamozhannymi zgaladanymi dzetsmi, yakiya adchynili others a kleets of i z'eli Torahs cheeses i a pound of butter. Usimi mastatskimi srodkami pismennitsa to a perakonvaa of a chytach that dzetsi vartyya shkadavannya i milasernastsi, but not asudzhennya.

At 1892 a pyasnyarka to the payena to prayets over an adny z buyneyshy svaikh a tvor ў – paemay "Pang Balcar at Brazilii", prysvechany to a problem emigratsyi the Belarusian ў, ukraintsa ў, the Pole ў at Ameryku. Hell Adarvanyya radzimy, geroi poems dumkami, uspaminami zhyvuts at the family svaikh myastsinakh, prygadvayuts Bug, Pinsk, the Belavezhsky pushcha, Lagishyn, Aginskaga channel, Mukhavets, Pinskiya balatas.

Geagrafichnyya nazva of the family myastsin mnogikh the hero ў poems – yashche adno to the svedchayena tago that geta a tvor of a pr tragedyyu not tolki polskikh, Alya i belaruskikh syalyan – emigranta ў, yakiya to vymushana times byli shukats shchastsya – doli on the chuzhena. Usim to zmesta of a tvor of i of Iago budovay pismennitsa to a stsvyardzhaa that chalavek znitavany z that zyamlyoy, dza yon naradzi¸sya, dza magily Iago Prodka ў. Razra ў gety suvyazy not a mozha byts simple navat i Tats, kali the wood on the chuzhena of skladayetsets of a ¸dal. Ty bolsh balyucha yon, kali padzei on a lepshaa on the chuzhena not of spra¸dzyatsets. I ў gety pachuzzyakh nyama roznitsy pamizh palyakami i belarusami. Mabyts, geta of an adn z prychyn that tvor Polish pismenniny nyazmenna karystalisya prykhilnastsyu chytacho ў, pryvablivali svaim gumanistychnym to pathos. Janka Kupala ў fish-traps, prysvechany pamyatsi pismennitsy, nazva ў yae "pyasnyarkay people ў" "zastupnitsay ycix nyashchaslivykh".

Z veski Grushava zvarochvay on a vyoska of Hadynichy. Here naradzi¸sya talenavity chalavek, zagadchyk departments stylistyki i litaraturnaga redagavannya faculty zhurnalistyki BDU, Viktar Ivanavich I¸chanka ў.

I¸chanka ў Viktar Ivanavich
I¸chanka ў Viktar Ivanavich, lingvist, teacher, zhurnalist. Naradzi¸sya ў 1962 to a godza ў vyosets of Hadynichy. Zakoncha ў Brestski of a dzyarzha¸na pedagagichny instytut, aspiranturu pra of instytutse of a movazna¸stvo of imya of Yaqub Kolas of AN of BSSR. Doktar filalagichnykh navuk, prafesar, Savetnik ministra adukatsyi pas suvyazyakh sa CMI i gramadskastsyu, zagadchyk departments stylistyki i of a litaraturnag redagavannya. Vydatnik adukatsyi Respubliki Belarus. Member Belaruskaga of the union zhurnalista ў. A¸tar zvysh 60 navukovy i of a navukov – metadychny works, at ty liku dzvyukh managrafiy, zvysh 100 publitsystychnykh a materyyala ў. Namesnik galo¸naga of a redaktar chasopisa "Belarusky mova of i litaratura", member redkalegii chasopisa "Rodnaye of the word". Zaymayezza stylistykay belaruskay i ruskay mo ў, lingvistykay publitsystychnaga to a tekst, rytorykay.

With authority Malyya Korchytsa – mesets naradzhennya Barysyuk's Vasilya.
And vos we ў Small Korchytsakh. Vyosk – small radzima Barysyuk's Vasilya, an a¸tar knigi a fish-trap ў "Vezha". Vasil skoncha ў Brestski of a dyarzha¸na universitet, infections to a pratsua on ablasny radyyo. Drukava¸sya ў chasopisakh "Maladosts", "Pershatsvet" of i inshykh vydannyakh.

And vos we ў aposhnim inhabited punkets nashay zavochnay ekskursii – vesets of Pavizze, a dza znayshli a pra¸nuka of Ivana of Hop (Lagadzyuka – Boytsika), an a¸tara paetychny zbornika ў "Idu z kobzay", "Goman Palessya", etnagrafichnay prayets of "Ukrainskaye Palesse".

Ivan Hop
Ivan Hop – pse¸danim the poet of Boytsika of Ivana Vasilyevicha, naradzhenets veski Habovichy Kobrynskaga of a rayon. At residents of Kan of 1940 of a reptile ў Ivan Hop emigryrava ў at Canada, a prazha dza ў yes the 1970th a reptile ў. Vyekhats on a vymushana Ivan Vasilyevich chuzhyna ў a pas to the prychena tago that z'ya¸lya¸sya natsyyanalistam. On vyaliki it is a pity, navat at the family not zakhavalasya knig for the poet. (Yosts of Yana ў to Harkava). Adzinaya kniga "Goman Palessya" of zakho¸vayetsets ў Dzivine va ¸racha myastsovay balnitsy.

Zaklyuchenne
Our Belarus – edge of the poet ў, spe¸ny zyamlya. Kobrynshchyna of a taksam of ganarytsets svaimi paetami, lingvistami, filolagami. Nekatoryya ruskiya i polskiya word maystra byli zvyazana z Kobrynskay zyamlyoy.

Pratsa over projects uzbagatsila us yashche adny adkryzzyom svayoy zyamli, edge, svaikh a vytoka ў. We ganarymsya bagatay talentami native Kobrynshchynay, ours paleskim edge, tymi, hto kind pratsay i talentami ¸slavi ў kobrynsky earth. Dzivosnyya farba tuteyshay pryroda, dagledzhany pakalennyami vyako ў zyamlya prabudzhali i prabudzhayuts tvorchy thought, tsika¸nasts yunatstva, naradzhayuts talenta that stvarayuts Aychyna's glory.

Litaratura
1. Kisyalyo ў, G. K. "Pamyats" Kobrynski of the Russian Academy of Natural Sciences. Mn., 2002.
2. Lyashuk, V. Ya. Belaruskaya litaratura. Padruchnik for the 10th class. Mn., 2002.
3. Lyashuk, V. Ya. Litaratura Berastseyshchyna. Brest, 1999.
4. Maldzis And. Litaraturnyya myastsiny Belarusi. Krayazna¸cha davednik.//Maladasts. 2007 No. 11 – page 128 – 129.

Savchuk Natalya Fyodorovna, Mr. Kobrin

UO "Kobrin State Professional College of Builders"

Comments


Names of articles





Search in the website





Our partners