Z gistoryi kobrynskikh kastsyola ў

With authority Garadzets. Kastsyol Dabraveshchannya Naysvyatseyshay Dzevy Maryi of a pabudavana ў 1633 to a godza z a dreva on pennies of a polskag of Caral i vyalikaga the prince lito¸skaga Uladzislava of the IV Vase. Adno¸lena ў 1723 to a godza. And ў 1865 to a godza on mesets dra¸lyanay pabudova pastavili messes.

Not prayshlo i of year, a yak the imperial ¸lada took away kastsyol a stalemate a pravasla¸ny tsarkva (the prychyna was vyadomy: to the pa¸stayena suprats tsara stalemate kira¸nitstvam Kobrynshchyna Ramuald Traugut's uradzhenets, former general rasiyskay armii). The Treba dadats that tsarski ¸rad paslya daluchennya ours zyamel yes Pacii (1795) of Dove ў pennies tolki on a pabudova pravasla¸ny the temple ў, to Tam katuoliki budavali a pile temples of a vyklyuchn on akhvyaravanni.

Kastsyol perabudavali. So yon serve i ў pravasla¸ny yes 1918. At 1918 to a godza ў hour bezuladdzya katoliki vyarnuli kastsyol to Saba. To Krykh Iago perabudavali, and kali ў to 1921 godza of Polshcha atrymat nezalezhnasts, vyadomy palesky pismennitsa Maryya Radzevich, the yaky vein ў susednim to a syala Grushava, on a pile pennies ordered vyalizny a ring for a kastsyol. Udzyachnyya katoliki nadali to imya zvan – "Maryya".

Darecha, tsikavaya daleyshy gistoryya zvana. Perazha ў yon i padzei 1939, i fashystsky to a pile. And ў the 1950th Iago skinuli sa zvanitsy. Zavalakli ў shkolna cellar. There yon pravalya¸sya yes the 1970th, pakul a pas vusny rasparadzhenni Iago's administration not a zabra ў zagadchyk the WOUND (I am a znayshla of a getag of a chalavek. To Spachatk yon patsverdzi ў gety gistoryyu, and zaty a pacha ў prykidvazza that nichoga without knowing i not to a pamyataa).

Nyama syonnya ў Garadtsa of a kastsyol. At the 1950th myastsova kalgas a vykarysto¸va ў to a pabudov a stalemate skhovishcha zbazhyna, zaty – mineralnykh ugnayennya ў. And paslya yes the temple pryladzili to a pabudo¸k for school-internata. Tsyaper there dzitsyachy cage. And ў adny z rest ў – shkolna the museum.

With authority Stone (yes 1940 Kamen-Karale¸ski). Pershaye pismovaye ¸paminanne pra to the pasyaleena adnosizza yes 1563. Kali there ў would tickle pabudavana kastsyol, gistoryya ma¸chyts. To Alya Vyadoma, that ў 1866 to Iago's godza zabrali stalemate pravasla¸ny tsarkva. At 1873 to a godza yes a budynka dadali zvanitsu.

Pra yakikh abstavinakh znikla a gety tsarkva – a taksama of a nevyadom. Pabudova was z a dreva. Not vyklyuchayetsets of i fire, i strukhlelasts. To Alya Toye, that are new kastsyol at Kameni pachali budavats at zhni¸ni 1901, the vyadoma is documentary. Dy Iago Taksam's pra is small hto shtostsi knowing. Mabyts, i yon zgare ў at vikhury Pershay susvetnay vayna.

With authority Dzivin – nekali the myastechka, yaky swept to a right magdeburskaa (z 1642). At a geta amal one thousand naselnika ў prazhyvat hour there. Byli there to a dzva pravasla¸nyya tsarkva. And ў 1682 to a godza ¸paminayezza ¸zho i kastsyol. Vidats, yon, yak of i bolshasts temple ў tago to hour, ў zbudavana z dreva. I, vidats, not adzin time ramantava¸sya i perabudo¸va¸sya.

On pachatak XX stagoddzya kastsyol at Dzivine znakhodzi¸sya ў tsentra of a syal of i ў muravana. At an ear of the 1960th of Iago zakryli i amal yes the 1990th there ў myastsova club (a geta I remember i). I zusim a nyada¸na on gety mesets of an abshchyn evangelskikh the hrystsiyan-baptysta ў pabudavat malito¸ny the house.

With authority Kivatsichy. At 1610 to a godza on srodki Mikalaya Pats i Sof'i ў (a tagachasny myastsovy shlyakhta) ў dra¸lyana pabudavana kastsyol Pyatra Pa¸l's i. Iago more than once ramantavali i perabudo¸vali. And ¸letka of 1798 zdarylasya nyashchasets: kastsyol zgare ў hell malanki.

I tolki ў 1845 to a godza ў la's vyosets darogi on Zhabinku, heating a mayontka of Laskovicha ў, zbudavali muravana kastsyol are new. At 1897 to a godza budynak ў at kind a camp. Tada pastavili there i zvanitsu z tsegla. Zvanitsa staits i syonnya. And kastsyol znik sometimes Another susvetnay i bolsh not adnalya¸sya.

With authority Bukhovichy. At 1674 to a godza nearby hell vyoski tsaglyana pabudavana daminikanski kastsyol-manastyr (daminikantsy – zhabratski katalitski an award, yaki ў stvorana for a baratsba z eretychny Rukh. To Belarus pryysho ў z Polshchy). There was i pyakarnya there.

To Alya ў to 1831 godza to a ¸spykhvaa to the pa¸stayena suprats to a tsaryzm. Pa¸stanne was a zadushana regular tsarckim to troops. Manakh ў razagnali, pabudova, akramya kastsyola, zruynavali. And kastsyol peradali stalemate pravasla¸ny Svyata-Pakro¸sky tsarkva (kastsyol ў pabudavana ў arrogance Uspennya Naysvyatseyshay Dzevy Maryi).

Tsarkva (sa zvanitsay, hang up) dabudo¸vali on pennies of the husband of i zhonki Pukhalskikh. Darecha, the tsarkva of a get nikoli was not closed. Dzeynichaye i syonnya. And a pr kastsyol, butt, nikhto nichoga without knowing i.

With authority Lelikava. Paselishcha ¸paminayezza z 1546. Z 1795 ў to a skladza of Rasiyskay of imperyi, at Kovelskim paveets. At bolsh pozni hour, at 1883 to a godza, already Lelika¸skaya volasts, the uladayena shlyakhtsicha ў Byko¸skikh.

At a geta hour upaminayezza i katalitskaya kaplitsa (kaplitsa – a kultavaa to the zbudavayena, yaky not May of an asobnag pamyashkannya for an altar. Magnates budavali ix for malitva ў i pakhavannya ў. It is frequent pra svaikh syadzibakh tsi on mogilkakh. Pabudova byli chastsy dra¸lyanyya, nevyalikiya, sa skulpturami Saints). Pains of a pr kaplitsu ¸spamina ў nyama. Vidats, strukhnet i bolsh not adna¸lyalasya.

Pra katalitskiya kaplitsy the resident of Kan of XIX - to an ear of XX stagoddzya ў yosts pismovyya zvestki:
– at vyosets of Ila¸sk. Kaplitsa Sacred Kazimira. Dra¸lyany. Nape¸na, was kaplitsa ¸ladalnika gety zyamel the magnate of Kazimira Shemiyona;
– vyoski Astromichy of i Palyatsichy. Muravanyya kaplitsy stayali pra to a daroza. To Abedzva not meli vyraznay arkhitekturna-stylyovay trakto¸ki. Znikli neprykmetna. Kali – a nevyadoma;
– at an ear minulaga stagoddzya a razburana of i kaplitsa la of a kobrynskag of a kastsyol Naysvyatseyshay Dzev of Maryi. Fundava ў yae to a byla pabudov pa¸stanets of 1863 z vyoski Andronava Yuzefat of Andrano¸ski, for ¸dzet at pa¸stanni are banished ў Sibir.

Pra kastsyol at Kobryne svedchats documents of 1513. Pas adny zvestka, buda¸nitstva a kastsyola of a fundav ў Karol polski i vyaliki the prince lito¸ski Zhygimont, inshykh pas – knyaginya Hannah of Kobrynskaya-Kastsyukevich, a zhonka of a karale¸skag a marshalka. Geta ў dra¸lyana rymska-katalitski kastsyol imya Uspennya Prasvyatoy Bagarodzitsy. Pack ў nepadalyok hell rynkavay ploshcha (a tsyaper on getay ploshcha a sewing fabryka). Yosts zvestki a pra katalitski kastsyol on Pinskay vulitsy ў zapiskakh Sapegi of 1563. At 1801 godza ¸paminayezza a pra two kastsyola ў Kobryne.

Vyadoma, that dra¸lyanyya pabudova ramantavalisya i perabudo¸valisya. To Alya Paslya to the fire of 1812 (fight z to Napaleon's troops) kastsyol what ў heating the market, could zgarets i bolsh not adna¸lyatsets. At 1858 to a godza on belaruskim Palessi of a pabyv ў pycki vyadoma pismennik-zhurnalist Shpile¸ski, yaki pakinu ў tsikavyya zvestki a pra Kobryn: "... I incidentally found the rare volumes in Latin, German and Polish languages transported from library of the Brest baziliansky seminary well-known once in library of Kobrin spiritual school. Except the bernardine monastery in Kobrin there are four more churches. Inhabitants in Kobrin it is considered to 7000".

Dze znakhodzilisya getyya kastsyola, kali budavalisya, Shpile¸ski not ¸dakladni ў. I do not know i.

Krayazna¸chy newspaper, No. 22 (231), cherven 2008